Gemensamma middagar, teater, sport och fester. De senaste åren har en rad multikulturhus sett dagens ljus i bland annat de nordiska länderna. Tanken är att husen ska vara framtidens mötesplatser – i storstäder och på mindre orter.

− Multikulturhusen används som en informell mötesplats. Till skillnad från exempelvis sportföreningar ska användarna inte betala en fast medlemsavgift och komma varje måndag året runt. Istället kan de komma när det passar dem och beroende på vad som händer, berättar Helle Nørgaard, seniorforskare vid danska Statens Byggeforskningsinstitut, i en ny intervju med Troldtekt AB.

Intervju med forskaren ingår i ett nytt tema om multikulturhus. Temat finns på www.troldtekt.se och bjuder bland annat även på ett reportage från en gammal kyrka, som förvandlades till Folkehuset Absalon på Vesterbro i Köpenhamn.

Kultur och gemenskap sida vid sida
I temat ingår även en intervju med Robert Schmitz, partner och chefsarkitekt på White Arkitekter. Han är en del av det team som har designat det prisbelönta kulturhuset i Skellefteå. Kulturhuset går i spetsen för hållbar design och byggande, där olika typer av kultur finns sida vid sida.

– När man arbetar med offentliga projekt är den största utmaningen alltid att föra samman människor och skapa naturliga platser för människor att träffas och interagera. Auditoriet är fantastiskt, men det ger inte liv i den omgivande stadsbilden. Genom att förstärka rummen mellan funktionerna och se till att de har ett bra klimat samt bra ljus och akustik skapar vi gemensamma platser som bjuder in till flera funktioner och låter människor träffas och interagera. Vi ville inte att det bara skulle vara en hög kulturbyggnad som människor skulle känna sig obekväma att gå in i, berättar Robert Schmitz bland annat i intervjun med Troldtekt.

Skolan lever vidare som ortens eget hus
I temat berättar arkitekt Erik Brandt Dam dessutom för läsarna om övervägandena bakom Nr. Vium Sports- og Kulturcenter, som 2017 fick det prestigefyllda danska priset för årets bästa renovering. Förvandlingen från landsortsskola till lokal samlingspunkt skedde med stor respekt för den ursprungliga arkitekturen.

– Skolan har i många år varit samlingspunkten i församlingen och det var viktigt för oss att arbeta med de befintliga och känslomässiga värdena i byggnaden. Invånargruppen ska känna att huset är deras och inte arkitektens vision. Det gör att värdet i det nya huset får bättre fäste i samhället, säger Erik Brandt Dam i temat på www.troldtekt.se.

FAKTA OM TROLDTEKT:

• Troldtekt AB är en ledande utvecklare och tillverkare av akustiklösningar för tak och väggar.
• Sedan 1935 är trä och cement – två naturliga material – utgångsämnen i produktionen, som sker i Danmark under moderna, miljövänliga förhållanden.
• Troldtekts affärsstrategi baseras på designkonceptet Cradle to Cradle, som är företagets centrala verktyg för att säkerställa miljövinster fram till 2022.

MER INFORMATION:
Marknads- och kommunikationschef Tina Snedker Kristensen, Troldtekt A/S, +45 8747 8124 // tkr@troldtekt.dk

Troldtekt AB
S:t Johannesgatan 2, 4 tr
211 46 Malmö
www.troldtekt.se