Wihlborgs vill se uppdaterade krav för miljöcertifiering
I dag belönas nybyggnationsprojekt med höga poäng enligt miljöcertifieringssystemen för fastigheter. Detta trots att miljöpåverkan från den mest miljövänliga nybyggnationen motsvarar koldioxidutsläppen som uppstår under 40–50 års drift av en befintlig fastighet.
På samma sätt missar även EU:s nya taxonomi från 2022 målet – att visa hur klimatssmarta olika bolag är i syfte att styra investeringar i grön riktning – genom att det klassas som mer grönt att bygga nytt i stället för att renovera.
– Minst klimatpåverkan ger naturligtvis att använda de hus vi redan har. Det kan också ge mer effekt att lyfta ett hus från energiklass E till C än från B till A. Sådana insatser premieras dock inte idag, säger Arvid Liepe, CFO på Wihlborgs.
I dag används ofta miljöcertifieringar som facit när gröna lån ska beviljas. I praktiken innebär det att certifieringarna styr mot mer nybyggnation. Detsamma gäller för EU:s taxonomi.
– Min förhoppning är att vi i branschen kan bli bättre på att hitta relevanta hållbarhetsramverk att hänga upp hållbar finansiering på. Wihlborgs har tittat på frågan i flera år, och vi tycker att det är svårt att hitta ramverk som håller hela vägen. Vi har därför valt att i dagsläget avstå från grön finansiering, säger Arvid Liepe och ger exempel på vad han vill se.
– En faktor som är viktig att ha med är koldioxidpåverkan inom scope 3. Finns inte den med undviker man elefanten i rummet. En annan viktig faktor som måste inkluderas är energianvändning. Oavsett vilken typ av el du köper har produktionssätt och stor volymanvändning påverkan på samhället, säger Arvid Liepe.
Wihlborgs är en av de fastighetsägare i Sverige som har flest certifierade byggnader inom kontorssegmentet i Miljöbyggnad iDrift.
– Samhället är i behov även av nybyggnation. När vi bygger nytt ska vi göra det med ambitionen att äga och förvalta fastigheten för evigt, och se till att den kan förändras över tid. Där spelar materialval och design stor roll för byggnadens livslängd och miljöpåverkan säger Arvid Liepe.
Wihlborgs förhoppning är att möjligheterna att mäta påverkan blir bättre och att de ekonomiska incitamenten justeras framöver så att de blir mer överensstämmande med de klimatutmaningar vi verkligen står inför.
– Till dess är det viktigt att vi lyfter de begränsningar som finns med dagens incitament och att varje bransch gör sin hemläxa kring det som verkligen spelar roll. Först därefter kan vi börja prata om klimatnytta med gott samvete, säger Arvid Liepe.