Reformförslagen som kan öka bostadsbyggandet
Kombinationen av fallande bostadspriser och snabbt stigande bygg- och finansieringskostnader har lett till ett historiskt stort fall i bostadsbyggandet. Med de kraftigt försämrade marknadsvillkoren är bostadsbyggandet mer känsligt för regelverk som bromsar efterfrågan eller ökar kostnader. Dessutom finns äldre regelverk som begränsar bostadsbyggandet.
Mot bakgrund av denna utveckling har Evidens fått i uppdrag av Byggföretagen att analysera potentiella effekter på bostadsefterfrågan genom förändringar i nuvarande regelverk. Tanken att rapporten, som nu är presenterad, ska kunna hjälpa politiken att prioritera vilka reformer som gör störst skillnad.
Lättade amorteringskrav, friare hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler. Det är åtgärderna som ger mest effekt på kort sikt, enligt pressmeddelandet från Byggföretagen.
– Det här är åtgärder som varken driver inflation eller innebär stora kostnader för statskassan. De går dessutom att genomföra snabbt, säger Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen.
Totalt har Evidens analyserat sju åtgärder som samtliga ger positiva effekter på bostadsbyggandet.
De analyserade områdena:
» Liberalisering av amorteringskrav
» Förändrade regler för presumtionshyressättning
» Fri hyressättning i nyproduktionen
» Förändring av ränteavdragsbegränsningarna för företag
» Kortare ledtider i planprocessen
» Bättre lånemöjligheter för äldre och startlån för förstagångsköpare
» Kommuners följsamhet mot fallande byggrättsvärden och därmed ändrade markpriser
Byggföretagen
Analysen visar att efterfrågan på bostadsrätter ökar med 30 procent redan 2024 med en procent lägre amorteringskrav. Efterfrågan skulle mer än fördubblas fram till 2026 och uppgå till 25 000 bostadsrätter. Det kan jämföras med att det totala bostadsbyggandet av både bostadsrätter, hyresrätter och småhus bedöms understiga 25 000 bostäder 2024 om inget görs. För hyresrättsbyggandet skulle fri hyressättning i nyproduktion och ändrade presumtionsregler öka investeringsviljan.
– Kommunerna måste dock inse att markpriserna behöver komma ner till rätt nivåer för att möta en ny verklighet. Rapporten visar att marknadsmässiga priser i många kommuner nu är negativa, säger Catharina Elmsäter-Svärd.