Framtidens extremväder pressar byggsektorns beslutsfattare
Av Under senare tid har delar av Europa drabbats av extrema regn som lett till stora skador. Skyfallen beräknas dessutom öka i takt med klimatförändringarna, risken finns att regnen blir både intensivare och mer frekventa.
Det konstaterar Sweco, som har kartlagt 26 europeiska städer i en "Urban Insight"-studie om kritisk infrastrukturs sårbarhet för klimatrisker.
Rapporten heter "Expect the Unexpected: Floods and Critical Infrastructure" och Sweco konstaterar i den att faktorer som urbanisering, föråldrad infrastruktur och geografiskt läge i hög grad påverkar städernas utsatthet för klimatrisker.
Enligt Sweco visar undersökningen att det finns ett akut behov att stärka samhällenas motståndskraft.
– I syfte att stärka resiliensen hos kritisk infrastruktur bör man utvärdera sårbarhetsfaktorer som plats, konstruktion och design, säger medförfattaren Martijn Steenstra, klimatanpassningsexpert på Sweco Nederländerna, i ett pressmeddelande.
– Vi vill lyfta det ömsesidiga beroendet mellan infrastruktursystemen, och vikten av att förhindra skadliga följdeffekter genom samarbete mellan de städer och myndigheter som förvaltar infrastrukturen.
Att undvika exponering är ofta den mest robusta lösningen.
Sweco noterar att de svåra översvämningarna får ekonomiska konsekvenser. Till exempel ska kostnaderna för direkta och indirekta skador till följd av översvämningar orsakade av regn under 2021 överstiga 38 miljarder euro (cirka 417 miljoner kronor) enbart i Nederländerna, Belgien och Tyskland.
Företaget uppger också att EU:s gemensamma forskningscentrum har kommit fram till att de årliga skadorna på Europas kritiska infrastruktur kan bli tio gånger större i slutet av århundradet.
Sweco förklarar att ett kommande EU-direktiv om kritiska entiteters motståndskraft (CER) belyser behovet av tålig stadsinfrastruktur; och att det kommer att sätta ytterligare press på städerna.
Sweco rekommenderar därför beslutsfattare att kombinera åtgärder som minskar exponering, sårbarhet och följdeffekter, med fokus på tajming och kostnadseffektivitet.
RAPPORTENS HUVUDSAKLIGA SLUTSATSER:
1. Utvärdera sårbarhet och påverkan: Utöver exponering bör riskbedömningar fördjupa sig i sårbarhet på anläggningsnivå, med hänsyn till plats, konstruktion och design.
2. Studera kaskadeffekter: Utgå från det ömsesidiga beroendet mellan infrastruktursystem och bedöm kaskadeffekter genom samarbete mellan förvaltande enheter.
3. Inkludera social infrastruktur: Inse vikten av social infrastruktur i resiliensinsatser och ta itu med de känslomässiga och psykologiska effekterna av infrastrukturhaveri.
4. Sätt upp tydliga mål: Upprätta handlingsinriktade mål med hänsyn till acceptabla risknivåer och kostnadseffektiva investeringar.
5. Skapa synergier på anläggningsnivå: Kombinera åtgärder för att minska exponeringen, sårbarheten och följdeffekterna, med fokus på timing och kostnadseffektivitet.
6. Välj rätt plats: Prioritera byggnation i mindre farliga områden och överväg flytt under renoveringar.
7. Ställ funktionskrav: Utveckla sektorspecifika standarder för klimatresilient infrastruktur.
Källa: Sweco
Man betonar också att de känslomässiga och psykologiska effekterna av infrastrukturhaveri inte heller får förbises; och lyfter fram betydelsen av resiliens för social infrastruktur, såsom sjukhus, förskolor och äldreomsorg.
– Vi blev förvånade över att endast 27 procent av de riktlinjer vi gick igenom nämnde städernas äldreboenden och förskolor – som inhyser några av de mest utsatta grupperna i våra samhällen, säger Martijn Steenstra.
– Beslutsfattare bör prioritera att bygga på mindre utsatta platser och även överväga flytt under renoveringar. Att undvika exponering är ofta den mest robusta lösningen.
Jämförelse av resultat i procent
• Färre än 4 procent av de undersökta riktlinjerna för klimatpolicy och vattenförvaltning nämnde finansiella objekt, exempelvis banker.
• Endast 27 procent av policydokumenten nämner äldrevård och förskolor.
• 77 procent av dokumenten nämner elsektorn i samband med översvämningar orsakade av regn.
• Fängelser nämndes inte en enda gång i de undersökta riktlinjerna.
• 73 procent av dokumenten nämnde vägnät.
• Objekt för allmän ordning, så som kriscentrum, nämndes i färre än 4 procent av de studerade dokumenten.
• Endast 39 procent av dokumenten nämner telekom- och IT-sektorn i samband med översvämningar orsakade av regn.
• Mer än 55 procent av riktlinjerna hänvisade till vattenförsörjningsobjekt, till exempel dricksvattenstationer, medan endast 40 procent av policydokumenten nämnde avloppsreningsverk.
Källa: Sweco