Så ska kvarter med anor från 1700-tal restaureras
I ett pressmeddelande från arkitektföretaget Fojab presenteras ett aktuellt projekt som pågår i Helsingborg tillsammans med bostadsföreningen Mariatorget, vars kvarter ska få nytt liv.
I kvarteret som vetter mot en av Helsingborgs centrala gågator syns spår från fem av stadens årsringar: Stadsstrukturen är från medeltiden. En korsvirkeslänga från sent 1700-tal representerar den gamla hantverkarstaden. Det finns putsade tvåvåningshus från tidigt 1800-tal. Industrialiseringen manifesteras av flera pampiga sekelskifteshus i tegel, och 1980-talet av postmoderna bostadshus.
– I en stad som Helsingborg, där många äldre hus revs från 1960-talet och framåt, är det extra betydelsefullt att bevara det som faktiskt finns kvar, säger Karl Johan Kember, arkitekt på Fojab, ansvarig för området byggnadsvård och expert på kulturhistoriska byggnader.
Behålla så mycket som möjligt
Målet med renoveringen är att utgå från de aktuella byggnadernas särart och behålla så mycket som möjligt av det gamla materialet. Fönster och fönsterpartier kommer att renoveras, tegeltak ska läggas om, balkongplattor och naturstensocklar ska repareras. Karaktärsdrag som förvanskats genom åren, till exempel ytterdörrar, takavvattning och plåtarbeten, ersätts med tidstypiska lösningar av hög kvalitet.
Tidsenlig färgpalett
När det gäller restaurering av äldre hus vill man oftast återställa ursprungskulörerna, men i kvarteret hade all originalputs rivits och färgskrapningen gav bara kunskap om de senaste decenniernas färgsättning.
– Husen kommer att putsas om med kalkbruk och eftersom vi har förmånen att arbeta med hela gatupartiet har vi kunnat välja färger som både passar de enskilda husen och fungerar bra tillsammans. Färgvariationen kommer att bevaras, men istället för dagens starka fasadkulörer kommer vi att arbeta med ljusare toner i bland annat rosa, gult och grågrönt. Snickerierna kommer däremot att målas i starka färger: järnoxidrött, kromoxidgrönt och ockragult, säger Karl Johan Kember.
En ekonomisk vinst
Vinsterna med renovering stora, såväl kulturhistoriskt som hållbarhetsmässigt, och den vanliga föreställningen att det är mest lönsamt att bygga nytt utmanas, skriver Fojab. De äldre byggnadsmaterialen är valda för att hålla länge. I kvarteret finns fönster som suttit i 120 år – jämför med dagens plastfönster som har en beräknad livslängd på cirka 40 år.
Även ur investeringssynpunkt är det en god affär att restaurera tidsenligt – äldre fastigheter som bevarat sin karaktär betingar höga priser. Genom att bibehålla byggnadernas tidstypiska särart, ökar stadens attraktionskraft för både invånare och besökare.
– Att få möjlighet att arbeta med ett helt kvarter – och i det här fallet en av stadens mest älskade gågator – är en verklig ynnest. Det blir tydligt vad vi arkitekter faktiskt kan erbjuda när det gäller att bevara och utveckla befintlig bebyggelse, och hur vi kan lyfta fram dess värden och kvaliteter, kommenterar Karl Johan Kember.