Mutbrottsexperten: ”bygg är en av de främsta högriskbranscherna”
– Bygg är en av de främsta högriskbranscherna där vi också ser fällande domar för givande och tagande av mutor, säger Parul Sharma.
Hon är människorättsjurist och har de senaste 25 åren jobbat med människorättsliga frågor, klimatfrågan och antikorruption. Hon har jobbat som granskare i så kallade högriskländer där västvärlden producerar många varor och tjänster. Bland annat har hon varit verksam i Asien, Afrika och Sydamerika.
För ett par veckor sedan blev hon generalsekreterare på Institutet mot mutor, IMM, efter att ha varit tillförordnad i ett år.
– Det vi måste förstå är att mutor och korruption inte bara rör några få personer, utan det slår hårt mot samhället i stort. Förekommer det påverkas arbetskraft men också miljön och klimatet.
Det finns flera orsaker till att byggbranschen ligger i topp bland mutbrott. Korruption blir vanligare när väldigt stora summor pengar är inblandade.
– Där ser vi ju byggbranschens koppling till offentliga upphandlingar som ofta handlar om väldigt stora summor. Vi understryker att man skulle behöva sätta mer fokus på förebyggande antikorruption i förhållande till sina entreprenörer och leverantörer, säger hon.
– Jag brukar säga att den absolut viktigaste professionen för hållbarhet, om vi definierar det som klimat, antikorruption och mänskliga rättigheter, är inköpare och upphandlare. Det gäller alla branscher men kanske framför allt inom bygg.
Trots att branschen är överrepresenterad så är det sannolikt bara toppen på ett isberg. Mörkertalet är enormt.
– Det råder en hög grad av okunskap om vad som är givande och tagande av mutor och vad som är korruption, säger hon.
– Det beror också på att det inte polisanmäls tillräckligt. Vi är väldigt måna om att ha en fridfull stämning på arbetsplatsen och vågar inte säga till om vi misstänker något.
Det kan vara ett sidolöfte till en affär, för att pusha för en offentlig upphandling eller under en rådande affär för att förbättra chanserna i framtiden
Det går också trender i hur mutor ges och tas. Pengar och saker är fortfarande vanligt, men Parul Sharma berättar att byggandet av verandor ökar.
– En period såg vi att det föll bort, när media rapporterade mycket om det, vilket är jätteviktigt. Men nu ser vi att det har kommit tillbaka. Det kan vara ett sidolöfte till en affär, för att pusha för en offentlig upphandling eller under en rådande affär för att förbättra chanserna i framtiden.
En komplicerad produktionskedja gör att antikorruptionsarbetet för branschen är komplext.
– Framför allt i en lågkonjunktur kan man se att mindre såväl som större bolag försöker dra ner på kostnader för att kunna vinna kontrakt. Något som ofta kan resultera i social dumpning där man man exploaterar arbetskraften, säger Parul Sharma.
Det har också skett en förändring de senaste fem åren när det har blivit mer "härvigt".
– Nu är det fler aktörer som är inblandade och oavsett var man befinner sig i kedjan utgör man en risk, säger hon.
Platschef dömdes för grovt tagande av muta
En platschef för ett större asfaltsbolag hade mottog mutor på totalt omkring 1,4 miljoner kronor från en underleverantör till bolaget. En styrelseledamot hos underentreprenören stod som givare.
Samma person var även åtalad för att ha mutat en annan person som jobbade som platschef och konsult för ett statligt infrastrukturföretag som anlitat ledamotens företag med 635 000 kronor.
Platschefen dömdes för grovt tagande av muta och fick fängelse i 1 år och 2 månader. Styrelseledamoten dömdes för en rad brott, bland annat grovt givande av muta, och fick fängelse i 3 år och 6 månader. Dessutom meddelas näringsförbud i 6 år.
Konsultens aktiebolag åläggs att betala en företagsbot om 1 miljon kronor. Brottsligheten bedömdes som grov eftersom den avsett betydande värde och ingått i en brottslighet som utövats systematiskt och i större omfattning.
Källa: IMM
Hon tror att en förändring i hur vi ser på jobb och karriär kan vara en del i att fler har svårare att se vad som utgör korruption.
– Mutor och korruption har alltid funnits i samhällen, det är ett sätt för människor att sig framåt. Och det vi säger till våra unga i dag, snarare än att skaffa en utbildning, är att skaffa ett nätverk.
Hon berätta om ett fall där en företrädare för ett byggbolag påstods ha givit en muta för få till byggandet av fotbollsplan åt en förening som personen också satt i styrelsen för. Fallet har överklagats men belyser ändå hennes poäng.
– Någonstans vill alla utnyttja sina nätverk. Och gränserna för vad som är okej suddas ut. Vi vill problemlösa och fixa saker, men glömmer bort att det finns jävsituationer. Kanske blir det på bekostnad av någon annan som är mer kompetent för uppdraget.
Att ha en bransch och ett samhälle där man rekryterar och håller sig med vissa nätverk och grupper menar Parul Sharma är en röd flagga.
– Alla former av homogenitet utgör en stor korruptionsrisk. Det är där mutor tar plats. Antingen är det väldigt korrupt eller väldigt naivt, men svaret på båda är starkt ledarskap och kompetensfrämjande, säger hon.
Vd på byggbolag fick lägenhetsrenovering av underentreprenör
I våras dömdes en vd för ett byggbolag för grovt tagande av muta efter att en underentreprenör hade utfört tjänster för vd:n utan ersättning. Merparten av tjänsterna handlade om att renovera vd:ns lägenhet och totalt uppgick värdet på tjänsterna till omkring 2,9 miljoner kronor.
Vd:n dömdes för grovt tagande av muta med villkorlig dom samt 180 dagsböter om 1 000 kronor, motsvarande 180 000 kronor, som påföljd.
Representanten för underentreprenören dömdes för grovt givande av muta med villkorlig dom och 140 dagsböter om 860 kr, sammanlagt 120 400 kronor.
Tingsrätten dömde också ut två företagsböter, en på 800 000 kronor till byggentreprenören och en på 600 000 kronor till underentreprenören.
Källa: IMM
Parul Sharma tror inte hårdare straff för mutbrott och korruption är lösningen utan det handlar om att öka kunskapsnivån i alla led.
– Vi förespråkar en hög grad av av förebyggande åtgärder. Jag skulle vilja få in ett krav på förbyggande strukturer hos företag, myndigheter och kommuner i lagstiftningen, säger hon.
Men även om det kravet skulle finnas är det viktigt att det arbetet når alla delar i företaget.
– Jag är helt säker på att alla stora och medelstora företag idag har en antikorruptionspolicy. Men lever den internt? Kan man öppet pratat om det? Vet man var man vänder sig om man misstänker något? En bransch som bygg måste, precis som man har brandövningar, ha korruptionsövningar. Det är det enda sätter att få ordning på problemen, säger hon.
– Ur ett beteendevetenskapligt perspektiv ser man att ledarskapet är jätteviktigt i det förebyggande arbetet mot korruption. Saknas det smittar det av sig på anställda och affärspartners. Varför vissa branscher är mer eller mindre korrupta baseras väldigt mycket på vilken organisationskultur som finns.
Har man en gång sopat ett korrupt ärende under mattan blir det en ond cirkel där man måste göra det varje gång
IMM samarbetar med fler branschaktörer och kommer vara mer behjälpliga med utbildningar för att höja kompetensen.
– Vi vill understryka vikten av förebyggande arbete, gott ledarskap och att adressera en organisationskultur som traditionellt har sopat det här under mattan. För har man en gång sopat ett korrupt ärende under mattan blir det en ond cirkel där man måste göra det varje gång.
Parul Sharma tror också att vi, det svenska folket, behöver bli mindre konflikträdda och våga påtala saker som inte känns rätt.
– Ofta ligger det något bakom magkänslan och vi behöver skapa en kultur där vi blir mer alerta på varningsflaggor. Fler måste säga: Får man göra så här? Är det här okej?
Institutet mot mutor
Institutet Mot Mutor, IMM, motverkar korruption och underlättar för samhällets aktörer att göra rätt. IMM är en näringslivsorganisation som har funnits sedan 1923.
Huvudmannaskapet för IMM är delat mellan Stockholms Handelskammare, Svenskt Näringsliv och Sveriges Kommuner och Regioner. Svensk Handel, Läkemedelsindustriföreningen, Bankföreningen och Byggföretagen är partnerorganisationer till IMM. Organisationen har därutöver ett antal stödjande medlemmar.
Källa: IMM