Beslutet: Då införs nära-noll-kraven
Bostadsministern: "Vill passa på att be om ursäkt för senfärdighet".
Bostadsminister Peter Eriksson (MP).
Foto: Regeringskansliet
Sveriges åtagande enligt EU-direktivet om byggnaders energiprestanda innebär att alla nya byggnader ska vara nära- noll-energibyggnader senast den 31 december 2020 och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara nära-noll-energibyggnader efter den 31 december 2018.
– Beslutet i dag kommer att driva på och stödja en fortsatt utveckling för energieffektivisering inom byggbranschen. Det är bra, men jag vill samtidigt passa på att be om ursäkt till byggindustrin för både den förra och den nuvarande regeringens senfärdighet i genomförandet av detta EU-direktiv, eftersom det beslutades 2010 och det kommer ta sju år innan de konkreta svenska reglerna finns färdiga från Boverket. Tidsutdräkten försvårar naturligvis ett smidigt genomförande i det praktiska arbetet, säger Peter Eriksson (MP), bostads- och digitaliseringsminister, i ett pressmeddelande.
Boverket kommer efter detta beslut, som träder i kraft 1 april 2017, att ta fram föreskrifter och skicka ut dem på remiss. Förskrifterna kommer att bestå av två olika delar.
Den första delen är de nära-noll-krav som kommer att ställas på de byggnader som börjar byggas från och med att föreskrifterna träder i kraft. Den andra delen består av preciserade krav på en nära-noll-energibyggnad 2021.
Gårdagens beslut innebär att regeringen på ett övergripande plan fastställer vad en nära-nollenergibyggnad är och hur energiprestandan ska beräknas men att Boverket även fortsättningsvis sätter nivåerna på vilken energiprestanda som måste uppfyllas. Boverket tar också fram en detaljerad beräkningsmetod.