Arbetsskador minskade kraftigt förra året
Analytikern: "Inte enkelt att förklara"
– Vår hälsa är det viktigaste vi har och att människor blir sjuka och skadade på sina arbeten får många negativa konsekvenser för både individen och samhället. Alla behöver dra sitt strå till stacken i arbetet med att förebygga arbetsskador, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör för Arbetsmiljöverket, i ett pressmeddelande.
Antalet arbetssjukdomar minskade förra året med cirka 13 procent. Den vanligaste orsaken var organisatoriska och sociala faktorer (36 %) och ergonomiska belastningsfaktorer (36 %), exempelvistunga lyft. Sett till kön var det främst kvinnor som anmälde arbetssjukdomar av sociala och organisatoriska orsaker – en trend som fortgått sedan 2014.
– Minskningen av anmälda arbetssjukdomar är inte enkel att förklara, och först nästa år går det att avgöra om minskningen ska ses som ett trendbrott eller inte. Det kan vara fråga om en generell minskad benägenhet att anmäla arbetssjukdomar, men det kan också vara så att arbetsmiljön på sina håll har blivit aningen bättre. Vi kan i nuläget bara konstatera att det ser ut som det gör – inte varför det ser ut så, säger Ann Ponton Klevestedt, enhetschef för statistik och analys.
Vad gällande arbetsolyckor med sjukfrånvaro som konsekvens, låg anmälningarna på ungefär samma nivå som föregående år. Anmälda arbetsolyckor är betydligt vanligare bland män och de flesta olyckorna berodde på att man förlorade kontrollen över fordon eller handverktyg. Dödsolyckorna i arbetet drabbade främst män och var vanligast inom jord- och skogsbruk.
Så fördelades arbetsskadorna under 2017:
121 950 arbetsskador anmäldes totalt i Sverige under 2017
33 043 arbetsolyckor som medfört sjukfrånvaro (13 725 kvinnor, 19 318 män)
65 820 arbetsolyckor utan sjukfrånvaro (35 477 kvinnor, 30 343 män)
10 283 olyckor på väg till eller från arbetet (6 771 kvinnor, 3 512 män)
10 231 arbetssjukdomar (6 360 kvinnor, 3 871 män)
44 anmälda arbetsolyckor med dödlig utgång (3 kvinnor, 41 män)
11 dödsolyckor bland arbetstagare som inte ingår i den svenska arbetskraften