God arkitektur ett krav för hållbart träbyggande
Av Årets upplaga av Stora Trähus hade fokus på kopplingen mellan trä, arkitektur och välmående. Många projekt uppmärksammades för att man lyckats med att just använda både trämaterialet och god arkitektur för att förbättra människors hälsa och välbefinnande. Klimatfrågan är redan vunnen och hade en mindre roll detta år, men som arkitekten Pi Ekblom, White, anmärkte: ”Det är bara om arkitekturen är framgångsrik som kolsänkan blir bestående!”
Pi Ekbloms poäng var att om trähus ska vara bra för klimatet måste husen får stå kvar under lång tid, annars får kolsänkan inte alls den stora betydelse den kan få. Därför är det viktigt att arkitekter, byggföretag och beställare ser till att huset blir uppskattade och att de fungerar väl.
Pi Ekblom framhöll även hur bra träbyggande kan vara för människor mer direkt.
– Människan mår bra i trähus, och i naturen. Den kunskapen kan vi ta med oss när vi ritar och konstruerar byggnader, genom att använda hälsosamma material och släppa in mycket ljus.
Pi Ekblom konstaterade att både minskad demens hos äldre och lägre stress i arbetslokaler har kunnat påvisas. I dag byggs också allt mer av både äldreboenden och kontor i trä.
– Men om vi ska utveckla formspråket inom träarkitektur är det viktigt att vi är specifika. Säg inte att ”trä är vackert”, var specifik om vad det är som tilltalar dig!
Jessica Becker är även hon arkitekt, i dag verksam som projektkoordinator vid Trästad Sverige. Hon presenterade en rad exempel på hur arkitekter i Norden, Storbritannien och Australien har använt trä för att förbättra trivsel och funktion i både bostäder, kontor, kemilab och offentliga byggnader som bibliotek, sjukvård och skolor.
Trädoktorn Tomas Nord, Linköpings universitet, framhöll trämaterialets fördelar för inomhusklimatet, genom sin förmåga att buffra fukt och temperatur. Bra för människors välbefinnande, men också något som ger bra energieffektivitet.
– Trä har även en varm känsla, vilket i praktiken innebär att man klarar sig med en lägre inomhustemperatur.
Totalt sett har det visat sig att trähus ofta visar sig mindre energikrävande än vad beräkningarna visar, medan det ofta är tvärtom för hus i andra material.
Tomas Nord kunde referera till undersökningar i Norge, Österrike och Finland som har visat på trämaterialets goda inverkan på människors välbefinnande i sammanhang som sjukvård, skolor och äldrevård.
I skolor har man även noterat att trämiljöer sällan drabbas av skadegörelse.
Genom att kombinera trähus med uppkoppling till nätet och dagens möjligheter att fjärrstyra eller automatisera funktioner i huset kan man förbättra inomhusklimatet ytterligare, samtidigt som energieffektiviteten kan höjas betydligt, något som Johan Ambuhm från Inwido beskrev under sitt anförande. En utförlig redovisning av vad detta kan innebära fanns med i NTT nr. 8 2018 och finns även att läsa på Woodnet.
Redan i fjolårets Stora Trähus kunde NTT Woodnet visa på träbyggandets allt större etablering. Träleverantörer som Stora Enso, Martinsons, Derome och Metsä Wood kunde visa upp sina egna byggsystem och peka på ett antal redan genomförda projekt.
I år valde vi att låta Stora Enso inleda dagen med att presentera den största anläggningen hittills i Sverige för massivträ, den nya CLT-fabriken i Gruvön.
– En första CLT-bit är redan producerad, berättade Mikael Lindberg, Stora Enso.
Vid nyår inleds den industriella produktionen med en kapacitet på 100 000 kubikmeter CLT, vilket ökar företagets CLT-kapacitet med mer än 50 procent.
Martinsons har i Bygdsiljum en fabrik för KL-trä som varit igång sedan slutet av 2016. Vid Stora Trähus valde Daniel Wilded att fokusera på materialets möjligheter i förtätningsprojekt, inte minst i form av påbyggnader. Martinsons har levererat till en rad sådana projekt, inte minst i Umeå och nu i Hammarby sjöstad i Stockholm.
– Tack vare att trä har så låg vikt i förhållande till sin styrka kan påbyggnader göras utan att belastningen ökar alltför mycket. I Umeå-projektet Audumbla tog man bort en del betong från det gamla taket och byggde på två våningar, och slutresultatet var ett hus som till och med var något lättare än före påbyggnaden.