AI ger säkrare kranlyft
Av I ett samarbete mellan NCC, Microsoft, Arrow, Sigma och Edins Byggkranar har nyutvecklad teknik testats för att göra kranlyft säkrare.
Tekniken som bygger på monitorering med hjälp av kameror är relativt enkel, men kräver avancerad mjukvara. I det här projektet har Microsoft tillhandahållit den molnbaserade tekniska plattformen och varit länken mellan NCC och Microsofts partners med specialistkompetens.
– Tillsammans med våra kunder och samarbetspartners arbetar vi aktivt med innovation och uppkopplade lösningar. I vår satsning på byggbranschen är hälsa och säkerhet ett område där vi ser hur man med hjälp av modern teknologi kan hitta nya lösningar. Samarbetet med NCC har hjälpt oss att förstå både fysiska villkor och de säkerhetsutmaningar som råder vid en byggarbetsplats, insikter som gjort att vi kunnat stötta på ett bättre sätt, säger Annica Wallenbro Stojcevski, Business lead Data & AI på Microsoft.
Genom åren har NCC utvecklat effektiva rutiner för att öka säkerheten på en byggarbetsplats, men den mänskliga faktorn kvarstår alltid som en risk som behöver hanteras. Testet vid Ångströmlaboratoriet har visat att det både går att upptäcka, och i förlängningen också varna, medarbetare som befinner sig under hängande laster eller är på väg in i en riskzon.
– Vi har många idéer om hur våra byggarbetsplatser kan göras smartare med hjälp av teknik men oftast behöver vi samarbetspartners för att klara våra utmaningar. Så även i detta fall. Testerna av digitala skyddsbarriärer ger oss värdefull kunskap om teknikens möjligheter och en bestående insikt om vilka framsteg vi kan göra om olika slags aktörer samarbetar, säger Claes Henschel, ansvarig projektledare på NCC.
Testerna på Ångströmslaboratoriet är en utveckling av konceptet Safe Site som vann NCC:s säkerhetstävling Pioneering Safety 2017. Genom samtal med Microsoft kom NCC i kontakt med Microsofts partners ARROW och Sigma för hjälp med mjukvaru-utvecklingen. Edins Byggkranar stod för montaget av kameror på kranarna.
NCC bygger Ångströmslaboratoriet på uppdrag av Akademiska Hus och projektet är en del av Uppsala universitets satsning att bibehålla sin position som ett av världens ledande universitet.
Fakta: Så funkar det Kameror fästs vid bommen på tornkranen och samlar in bilder som bearbetas i en dator placerad i kranhytten. Datorn identifierar personer, fordon och krankroken. All databearbetning görs i kranhytten för att omedelbart varna kranföraren och eventuella människor på marken. Ett definierat område under bommen avgör om personer och fordon befinner sig inom ett larmområde eller ej. Ingen individ går att koppla till det insamlade materialet för att inte inkräkta på den personliga integriteten.