Skelettfynd i ”Helvetet”
Arkeologer har hittat 230 skelett och delar av den äldre kyrkogårdsmuren under utgrävningar vid Stora kyrkan i Gamla stan i Stockholm . Skelettet - som beräknas vara cirka 700 år gammalt - hittades i samband med Riksgäldsverkets pågående renovering av Stockholms fasader och grävt arbete som krävs för installation av variabla hastighetsbarriärer som kommer att öka säkerheten vid slottet.
- Skelettet är begravt i fjorton lager ovanpå varandra på båda sidor av väggen. Graven kan innehålla de äldsta skelett som hittades under en arkeologisk undersökning av en medeltida kyrkogård i Stockholm. Anledningen till detta är att under graven hittades mynt från 1354 till 1361, myntade under Magnus Erikssons tid, säger arkeolog Agneta Flood, projektledare och osteolog.
Slottfogden Erik Kampmann säger att det tidigare var känt att det fanns en kyrkogård på platsen, men inte att det delvis var en så gammal kyrkogård.
Den gamla kyrkogården erbjöd en plats för alla klasser i samhället fram till mitten av 1500-talet när Gustav Vasa hade rivningen av den stora kyrkans kör.
- Vid en preliminär undersökning verkar de flesta av skelettet vara unga kvinnor, mellan 20 och 25 år, vissa är också barn. Kropparna har inte begravts i kistor utan har lindats i trasa. Här begravdes de fattiga medan bättre medlare kunde köpa sin plats i kyrkan. Under medeltiden kallades kyrkogården nordost om den stora kyrkan "helvetet" i det språkliga, så du kan föreställa dig att det inte var en eftertraktad plats att vila, säger Agneta Flood.
Det har hittills inte gjorts någon bestämning av ålder av skelettet, som nu har plockats i väntan på mer djupgående undersökningar.
- Upptäckten av skelett av människor som tros ha begravts redan på 1200-talet innebär att det kan handla om några av Stockholms första invånare, säger Erik Kampmann.
Redan när utgrävningarna inleddes i maj 2019 misstänktes att det skulle finnas skelett i marken, men kanske inte att de första fynden skulle göras redan på en halv meters djup. Den utgrävda gropen är inte heller mer än 40 kvadratmeter stor och utgör en väldigt liten del av den gamla kyrkogården.
– Vi kunde ju inte föreställa oss att vi skulle hitta så många skelett och så gamla. Här har ju byggts, grävts och schaktats ända sedan medeltiden fram till 1900-talet och vi kunde inte räkna med att skeletten skulle vara så välbevarade och intakta, säger Agneta Flood.
Om ett par månader hoppas hon att få mer information om skelettens datering och – i dagens Coronapräglade tid – även om eventuella sjukdomar.
– Man kan spekulera om människorna dött av digerdöden, eller pesten, en pandemi som kom till Europa 1347 och härjade i omgångar fram till 1700-talets början. Dessvärre lämnar sjukdomen inte några spår i skelettet. Det vi kan konstatera är att man redan i dag kan se tecken på ett strapatsrikt liv kantat av skador trots att de döda begravdes i ung ålder, säger Agneta Flood.
Fortfarande är det höljt i dunkel vad som händer med skeletten efter undersökning och åldersbestämning. Troligen kommer skeletten åter att begravas. Frågan avgörs ytterst av Riksantikvarieämbetet i dialog med bland andra länsstyrelsen som gett tillstånd till utgrävningarna.
- Fynden är unika och kan berätta mycket om hur de medeltida stockholmarna bodde. Men det finns fortfarande inga beslut om när och var ett återupptagande kan äga rum. Tidigare har skelett begravts på både norra kyrkogården och skogskyrkogården, vilket kan vara en möjlighet, säger Sofia Andersson, antikvari vid länsstyrelsen i Stockholm.