Foto: SBC

Vid årsskiftet hade totalt 138 bostadsrättsföreningar skulder hos Kronofogden. Sedan 2010 har antalet föreningar med skulder hos myndigheten ökat med hela 68 procent. 

Antalet bostadsrättsföreningar som har skulder hos Kronofogden har stadigt ökat det senaste decenniet. Det visar en ny kartläggning gjord av SBC. Vid årsskiftet hade så många som 138 bostadsrättsföreningar skulder hos Kronofogden, 2010 var motsvarande siffra endast 82 stycken.

Sett till antalet konkurser är siffran mycket lägre. Under fjolåret gick totalt fyra bostadsrättsföreningar i konkurs, vilket är en minskning jämfört med året innan då antalet konkurser uppgick till 17 stycken. Även antalet föreningar som fått minst en ansökning om betalningsföreläggande minskade ordentligt under 2020 jämfört med föregående år.

En förening med höga skulder är något som kan leda till negativa konsekvenser för privatekonomin. Therese af Jochnick, gruppchef för juridk på SBC, tipsar därför om vad en bostadsköpare kan göra för att undvika att hamna i en högt skuldsatt förening.

– När du köper en bostadsrätt blir du delägare i föreningen. En förening som är dåligt skött kan ge stora negativa konsekvenser för privatekonomin. I värsta fall kan bostadsrättsföreningen gå i konkurs vilket även innebär att du kan förlora din investering eftersom alla bostadsrätter blir hyresrätter. Detta är visserligen någonting som än så länge är ovanligt, men en risk som man bör ta hänsyn till vid köp av en bostadsrätt, inte minst i högt skuldsatta föreningar, säger Therese af Jochnick, Head of Legal på SBC.

Tips: Så undviker du att hamna i en förening som är högt skuldsatt:

1. Se över föreningens ekonomi

Innan ett eventuellt köp är det viktigt att noggrant gå igenom bostadsrättsföreningens årsredovisning. Här är det även viktigt att se över föreningens skuldsättning och skuld per kvadratmeter. En kvadratmetersbelåning på 10 000–15 000 kr/kvm är en högt belånad bostadsrättsförening. Föreningar med högre belåningsgrad bör därför undvikas. Föreningens skuld spelar en stor roll för framtida avgiftshöjningar. En hög skuldsättning i föreningen kan nämligen resultera i en hög höjning vid ränteuppgång, både för föreningens lån och bostadsrättsägarnas privata lån.

2. Äger föreningen marken?
Föreningar med tomträtt, det vill säga föreningar som inte äger sin egen mark, kan vara en riskfaktor. Kommunen har nämligen rätt att öka markhyran och föreningar som står i omförhandling för tomten kan i samband med detta få en höjd månadsavgift. Dessutom kan bostadsrättsföreningar med tomträtt få sämre villkor hos banken inför nya lån. Det kan därför vara en idé att utvärdera möjligheterna till ett uppköp av marken innan ett nytt avtal med kommunen ska ingås.

3. Undvik mindre föreningar

Mindre föreningar med färre än tio bostadsrätter löper större risker rent ekonomiskt. Detta eftersom det är så få hushåll som måste dela på kostnaderna om något oväntat skulle hända i föreningen. Det är inte heller ovanligt att banker nekar lån till mindre föreningar. Får föreningen ändå lån är risken stor att de får sämre villkor och dyrare räntor.

Artikeln är en del av vårt tema om Borätt.