Momodou Malcolm Jallow, bostadspolitisk talesperson Vänsterpartiet. Foto: Agnes Stuber

VALET 2022 Billiga hyresrätter och begränsa antalet underentreprenörer på byggarbetsplatserna är några av förslagen som Vänsterpartiet vill genomföra inom bostadsområdet. Här är partiets svar på Building Supplys enkät inför valet 2022.

Momodou Malcolm Jallow, bostadspolitisk talesperson Vänsterpartiet. 

1. Hur löser vi bostadsbristen?

– Huvudsakligen genom att bygga fler bostäder som människor har råd med.

2. Vilka stöd vill ni se för att få fart på byggtempot?

– Om bostadsbristen ska lösas för alla, det vill säga även för resurssvaga hushåll, kan vi inte bara bygga mycket – vi måste även bygga rätt. Billiga hyresrätter, som i princip alla kan efterfrågan, ska vara prioriterade när det gäller statliga satsningar.

Vänsterpartiet vill återinföra, och utöka, investeringsstödet för byggande av hyresrätter med rimliga hyror. Vi ville ha kvar det tidigare stödet, som avvecklades av de borgerliga partierna vid årsskiftet. Förra året byggdes över 40 procent av de nya hyresrätterna med investeringsstöd och medelhyran för 70 kvadratmeter blev i snitt 2 000 kronor billigare än hyran i motsvarande lägenhet som byggdes utan stöd. Det är en stor skillnad för många hushåll och visar att stödet kan pressa byggkostnader och hyror.

Generellt anser Vänsterpartiet att staten måste ta ett större finansiellt ansvar för bostadsbyggandet. Utöver investeringsstödet föreslår vi att ett system med statliga topplån samt att en ny stödmodell med ett statligt topplån – med delvis kommunal förlustansvar – för uppförande och ombyggnad av egna hem för att upprätta finansiering av ny- och ombyggnad av bostäder specifikt på landsbygden. Detta i syfte att öka byggandet på landsbygden, där svårigheterna på bostadsmarknaden ser annorlunda ut. Vi vill också införa ett riktat investeringsstöd för uppförande av klimatsmarta flerbostadshus trä.

Slutligen har vi, utanför ordinarie budget, föreslagit ett historiskt omfattande investeringsprogram för klimatet på totalt 700 miljarder kronor, av vilka 130 miljarder avsätts för bostadsbeståndet. Att användas för det befintliga beståndet såväl som för framtida nybyggnationer. Se vidare under frågan om klimatomställning.

3. Hur minskar vi arbetslivskriminaliteten i byggbranschen?

Det är tydligt att politiken kan göra mer för att motverka arbetslivsskriminalitet inom byggsektorn. Vänsterpartiet vill lyfta fram tre åtgärder som vi anser är särskilt viktiga:

– För det första behöver det myndighetsgemensamma arbetet mot arbetslivsskriminalitet utökas. Dels behöver det genomföra fler arbetsplatskontroller med fokus på byggsektorn, dels behöver myndigheternas samverkan förbättras. Vi vill därför tillföra mer resurser till myndigheterna och ändra sekretessreglerna så att myndigheterna kan dela information med varandra och därmed upptäcka, utreda och lagföra fler kriminella arbetsgivare.

För det andra behöver vi begränsa antalet underentreprenörer på byggarbetsplatserna och genomföra kontroller av de underentreprenörer som anlitas. Dels behöver de lokalt fackligt förtroendevalda hos huvudentreprenören få större möjligheter att kontrollera underentreprenörerna på en arbetsplats. Dels behöver vi ändra lagen om offentlig upphandling (LOU) så att det som huvudregel ska ställas krav på att max två led av underentreprenörer får användas vid offentlig upphandling. Därmed skulle möjligheterna till samordning och kontroll stärkas, vilket motverkar fusk och kriminalitet.

För det tredje behöver vi utöka de regionala skyddsombudens tillträdesrätt - i ett steg till arbetsplatser med kollektivavtal där det för tillfället inte finns medlemmar, i ett annat steg till samtliga arbetsplatser (dvs även arbetsplatser utan kollektivavtal). Det finns ett tydligt samband mellan bristfällig arbetsmiljö och arbetslivsskriminalitet. Om de regionala skyddsombuden ges rätt att kontrollera fler arbetsplatser än idag kan fler kriminella företag upptäckas, utredas och lagföras.

4. Hur kan byggbranschen bidra till klimatomställningen?

– För att underlätta den nödvändiga omställningen till ett energisystem baserat på förnybara råvaror, där de nationella miljökvalitetsmålen är nödvändiga, behöver inte minsta den byggda miljöns energianvändning minska. Vi befinner oss i ett akut klimatläge och Vänsterpartiet menar att omställningspolitiken måste accelerera. Runt om i landet är nödvändigt av nya bostäder är stort, samtidigt som många kommuner kämpar för att minska klimatpåverkan som byggande ger upphov till. Klimatet kan helt enkelt inte vänta, och för att samla kraften måste samhället vara redo att gå före och visa vägen genom kollektiva lösningar. I detta spelar styrmedel den viktigaste rollen, sätter ur ett statligt perspektiv.

Statligt stöd fungerar både som piska och morot då det ger stora möjligheter att både ställa högre krav än idag på energisparande åtgärder vid renovering och minskad energianvändning vid nybyggnation, samtidigt som det också kan ge pluseffekter som andra lägre hyresnivåer efter genomförda åtgärder för den som använder sig av stödet.

Vänsterpartiet vill återinföra och utöka det renoverings- och energieffektiviseringsstöd som avvecklas av de borgerliga partierna vid årsskiftet.

Dessutom föreslår vi ett historiskt omfattande investeringsprogram för klimatet på 700 miljarder kronor, av vilka 130 av dessa miljarder avsätts för bostadsbeståndet, som används för det befintliga beståndet såväl som för framtida nybyggnationer. Åtgärden löper över 10 år och finansieras genom ett 10-årigt moratorium för dagens överskottsmål i den offentliga budgeten, dvs 13 miljarder kronor per år i 10 år för bostadssektorn.

Vi har också förslag på reformer som är specifikt inriktade på byggandet av flerbostadshus i trä, något vi måste öka i ett skogsland som Sverige.

5. Vad är det första du skulle göra som bostadsminister?

– Marknadskrafterna har med all önskvärd tydlighet visat sin oförmåga att lösa de bostadspolitiska problem vi idag står inför – bostadsbrist, hemlöshet, för dyra bostäder, segregation och utanförskap. Staten måste våga kliva in med en aktiv och kraftfull politik som inte bara handlar om att årligen ösa åtskilliga miljarder på de ägda upplåtelseformerna i form av ROT och ränteavdrag. Skattemedel måste satsas på byggandet av hyresrätter som även de resurssvaga i samhället kan efterfrågan. Detta då grundbulten för att lösa näst intill samtliga bostadspolitiska problem inte är att få kök i villorna renoveras, utan att det byggs för lite och för dyrt. Det första blir därför att:

Stoppa ytterligare försäljningar av kommunala allmännyttiga bostädernåterinföra ett investeringsstöd med rejält ökade anlag för både nyproduktion och renovering av hyresfastigheter.

Artikeln är en del av vårt tema om Valet 2022.