Slagg istället för kalk i framtidens betong
I sörmländska Oxelösund byggdes nyligen en fabrik i anknytning till SSAB:s stålverk där Swerocks dotterbolag Swecem ska använda restprodukterna vid ståltillverkningen för att tillverka bindemedlet Merit.
– Vi får slaggen och maler sedan ned det till den grad vi vill ha. Vi blandar i Merit från 15 till 20 procent och håller på att testa upp till 60 procent, förklarar Mats Olsson, säljare på Swerock, på maskinmässan Entreprenad Live.
En av de stora fördelarna med att byta ut cement mot slagg är minskningen av co2. Branschorganisationen Svensk Betong har tre steg som beskriver olika nivåer på klimatförbättrad betong; steg ett med cirka tio procents reducerad klimatpåverkan; steg två med cirka 25 procent och steg tre med omkring 40 procent.
– I dagsläget kör de flesta på steg ett. Betongen blir tätare och ljusare eftersom slaggen är ljusare, säger Mats Olsson.
Nackdelen, menar han, är att eco-betongen “kickar igång” något senare under den kallare tiden på året. Det vill säga att härdningen tar lite längre tid jämfört med när det bara är cement inblandat.
– Sommartid är det ingen skillnad. Men när vi närmar oss november och december får man kanske fundera på hur mycket slagg man ska ha i för att kunna fortsätta husbyggandet uppåt.
Han påpekar att även traditionell betong stannar av något i härdningen när temperaturen kryper under fem plusgrader.
– Då gäller det från byggets sida att man kanske kör med täckmattor, kör värme i betongen, ha elslingor i plattan eller tätar nedervåningarna så att värmen går upp.
Exakt hur olika blandningar påverkar härdningen av betongen är fortfarande oklart och något man håller på att testa förklarar Mats Olsson.
– Med steg ett kan det röra sig om tre dagars förlängd byggtid när man gjuter valv. Steg två och tre är det fyra och fem dagar. I ett projekt där vi kört med 50 procent inblandning ser vi att hållfastheten kommer igång tidigare. Så vi vet inte var brytpunkten är för en bra härdning med så mycket slagginblandning vi har. Det är möjligt att vi kommer köra 40 procent istället för 30.
Han lyfter ett annat exempel som visar att det fortfarande finns en hel del att lära om hur eco-betongen fungerar.
– I en del projekt har vi kört väggform med steg tre-betong och 50 procents inblandning. Där rev de formen dagen efter. Varför kan man göra det? Det ska inte vara möjligt då den egentligen ska stå två till tre dagar.
Framtiden för eco-betongen är stor och efterfrågas allt mer enligt Mats Olsson. I södra Sverige är omkring 40 procent av all såld betong eco-betong.
– Tittar man på Malmö där vi körde nästan 100 000 kubik är vi uppe i 48 procent. Till de stora husbyggena säljer vi nästan bara eco-betong. De får inget annat.
I dagsläget är en av de stora stötestenarna inom betongindustrin frågan om kalk. Tidigare i år fick kalktillverkningen i Slite ett tillfälligt tillstånd som varar året ut. Men att helt byta ut kalk ställer sig Mats Olsson tvivlande till.
– Man har pratat om kaolinlera och andra saker. Det går säkert att göra det i mindre skala, men du skulle inte kunna förse svenska byggmarknaden med det. Man behöver den här startaren i cementen som aktiverar igång det.
Även om det skulle bli ett stopp för Cementa på Gotland menar Mats Olsson att Swerock är redo för en sådan utgång.
– Vi har tittat på andra alternativ redan där vi varit utomlands och tagit hem prover. Sedan är frågan om hur vi får hit cementen. Co2 kommer att öka om den kommer från Spanien.
Han påpekar att de även har depåer nere i södra Sverige och skulle kunna köpa av vem de ville.
– Det är lite vår styrka. Om det skulle skäras ned totalt och Slite skulle stängas har vi möjlighet att ta in cement så vi kan förse Swerock med det.