Johan Velander är byggarbetsmiljösamordnare och resursansvarig på Byggarbetsmiljöspecialisterna, BAMS. Han tycker att många underskattar hur mycket de måste jobba med arbetsmiljön. Foto: Charlotte Steen

Denna vecka är det den europeiska arbetsmiljöveckan, så hur ser det ut med arbetsmiljöarbetet ute på våra byggföretag?

– I den bästa av världar hade vi inte behövt finnas, men tyvärr ligger statistiken sedan flera år kvar på samma nivå med runt 40-50 personer under varje år, säger Johan Velander, byggarbetsmiljösamordnare och resursansvarig på Byggarbetsmiljöspecialisterna, BAMS.

Han har med egna ögon sett hur machokultur och psykosocial arbetsmiljö leder till olyckor och risker i sitt arbete på BAMS.

– Vi har haft ett projekt där det var väldigt machoinriktat och där de anställda hade en stolthet i att jobba så fort som möjligt och de hade flera olyckor som var ganska allvarliga. Vi fick besök av Arbetsmiljöverket på en av olyckorna och då såg man ju att det ligger hos arbetsgivaren att stävja detta. Vi fick bara beröm för vårt arbetsmiljöarbete som Bas-U, men att det är arbetsgivaransvaret som brister.

Johan Velander menar att det är väldigt olika från fall till fall hur företagen arbetar med arbetsmiljön.

– Det behövs inte vara storleken på företagen. Det finns stora företag som har jättefina skriftliga dokument, men som inte alls efterlever det och vi har små företag som inte haft någon som helst skriftlig dokumentation men som efterlever och arbetar med arbetsmiljön jättebra.

– Tyvärr är det fortfarande mycket person- och individanpassat hur väl företaget har lyckats få till sin arbetsmiljökultur på plats.

Det han tycker behöver förändras i byggbranschen är kombinationen av roller som inte är förenliga med varandra. Till exempel platschefer som även är Bas-U. (Byggarbetsmiljösamordnare för utförandet av arbetet). Dels kan det vara svårt att vara ute så mycket som det krävs för en Bas-U och dels sitter med ett tungt ekonomiskt och tidsansvar. Det blir en kamp mellan tid, ekonomi och arbetsmiljö där tid och ekonomi vinner ofta.

– Jag tror inte detta är avsiktligt utan att det är lätt att under stress ta genvägar för att spara tid och det leder till ökade risker och olyckor. Felet ligger både hos beställare och hos entreprenörer att båda måste ta ansvar för vilka utmaningar man står inför. Det är lätt att man skall på varandra.

– Det är en av anledningarna till att vi på BAMS går in som Bas-P och Bas-U, vi har aldrig tids- eller det ekonomiska perspektivet, vi ser bara på arbetsmiljön.

Men han är försiktigt positiv och menar att det blir bättre.

– Det ska ju komma en ny AFS (Arbetsmiljöverkets författningssamling), som bland annat säger att man inte kan ha en kombinerad roll att vara platschef och Bas-U, eller projekteringsledare och Bas-P utan att man bara kan ha en roll. Det är en positiv förändring och ett steg i rätt riktning.

Johan Velander anser även att beställaren måste bli bättre på att precisera vad som krävs i anbudsskedet så att man faktiskt kan räkna på alla skyddsåtgärder som behövs.

– Även om beställaren tar med arbetsmiljöregler, till exempel en arbetsmiljöplan, i anbudet är det ändå vanligt att entreprenören missar eller struntar i den texten. När de sedan vunnit anbudet försöker kräva extra pengar för den höga nivån på arbetsmiljön som beställer kräver. Redan där blir det konflikter.

Han tycker att många underskattar hur mycket de måste jobba med arbetsmiljön. Att det oftast tar mer tid och att det kostar mer pengar.

– Man hör ofta att alla byggen blir försenade och dyrare än beräknat men om man vet det, varför inte ta höjd för det redan från början.

Johan har träffat många företag som inte vet vilket ansvar man har som arbetsgivare och menar att vi behöver höja kompetensen i branschen.

– De förstår inte alltid att de har samma ansvar både för den egna personalen som för den inhyrda personalen. Att man till exempel tar in underentreprenörer som inte har samma utrustning som den egna personalen.

De han anser vara bäst på att följa arbetsmiljöregler är personer med sådana yrken som i grundutförandet har en förhöjd risk exempelvis dykare och ställningsbyggare.

– Yrkeskategorier med lägre risker i grundutförandet underskattar ofta också högre risker.

– Sedan kan jag tycka att det ibland blir för stort fokus på att alltid bära rätt personlig skyddsutrustning att man missar större underliggande risker. Om det största fokuset är om man har glasögon eller inte så fort man sätter sin fot på byggarbetsplatsen, kan det leda till att fokuset blir så koncentrerat på att kontrollera detta att man missar större mer svåridentifierade risker. Jag tycker att kulturen ska sitta i ryggraden.

Johan Velanders önskemål:

• Att ha mer fokus på arbetsmiljön redan i planeringen och projekteringen.
• Att ta med arbetsmiljö i anbudsskedet så att man får med det och kan räkna på det.
• Att man internt utbildar i arbetsmiljö utifrån de senaste lagändringarna.
• Att hela organisationen förstår att man har en roll i arbetsmiljöarbetet.

Fakta BAMS

Byggarbetsmiljöspecialisterna, BAMS, är ett aktiebolag inom teknisk konsultverksamhet och utveckling av systematik och metodik.

BAMS startade hösten 2018 och började då med tidigare privatägda system och tjänster inom systematik och metodik för exempelvis checklistor inom byggarbetsmiljö.

Under 2019 så övergick bolaget till konsulttjänster med en handfull seniora specialister inom byggarbetsmiljö i spetsen.

Artikeln är en del av vårt tema om Intervjun.